Vika eller sova?

Snart är det bara 5 dagar kvar. 5 dagar!!!! Det är ju ingenting!

Idag har vi pressat i solen. Eller jag har det iallafall, Tove har klippt gräset, sprungit ut och in, hämtat vatten, allt för att inte behöva ligga ner. Hennes vita linne syns alltså fortfarande haha :)

Efter solpressningen blev det jobbet för att jobba undan och planera så mycket som möjligt inför våra lediga dagar. har ingen lust att komma tillbaka till en jättehög av jobb. En liten räcker gott och väl.

Ikväll har vi filat på det sista till festprogrammet, snälla Camilla har satt ihop och gjort det mesta så nu är det klart att skrivas ut. Känns himlans skönt att ha fått hjälp med det.

Skulle behöva vika alla vigselprogram också men känner nu att ögonen går så smått i kors så det får bli sängen istället.

Godnatt önskar jag er alla :)


Klänningarna...

Idag har jag varit in till stan och hämtat våra klänningar. Vågar knappt röra dom i rädlsa av att de ska bli skrynkliga igen men är ändå så grymt nyfiken på hur dom blev. Kanske kan smygkika lite imorgon ändå. Måtte det vara bra bara efter alla dessa turer med dom här klänningarna.

Nu är det inte mycket kvar att göra alls. Mamma och pappa är på väg upp, äntligen, och då blir det sista ordnat. Tur man har sina föräldrar även när man blivit vuxen :)

8 dagar kvar nu bara ♥

Så var det vara 11 dagar kvar...

Nerverna kryper utanpå kroppen samtidigt som jag måste behålla full fokus på jobb med bokningar och planering. Inte helt lätt så därför njuter jag lite extra när jag är ute på promenad med min fyrbenta vänner.

Idag har vi haft väldigt mycket att göra på jobb. Slutade faktiskt inte förrän alldeles nyss.
Halv åtta imorse kom det nya pensionatsgäster, halv nio kom det fler hundar. Vid 12 kom det en liten katt till kattpenisonatet och 17 åkte en hem vän hem.

Nu har vi nyss städat efter katterna Polly och Dumle som åkte hem i helgen för troligtvis kommer det en ny vän till det rummet imorgon.

Man skulle kunna säga att det flyter på väldigt bra nu, hela juli har varit kanonbra men nu börjar bokningarna på pensionatet att lugna ner sig samtidigt som vi väntar tillbaka våra "gamla" vänner till dagis. Ska bli så kul att få träffa dom igen :)

I övrig så har jag uppdaterat vår hemsida med lite nya bilder, tyckte att det var dags. För er som är nyfikna så kommer adressen här www.djurkollo.se .


+ 14 dagar...

Ja men nu då, ska det äntligen gå åt rätt håll nu med resten vi har framför oss när det gäller planeringen?

Vi åkte in till stan igår för att fixa det sista. Trodde vi ja! Det började bra när vi hittade skor åt Tove i den första affären vi gick in i. Hur ofta tror ni att det händer?

Men sedan gick det utför, vi hittade bara hälften av allt vi skulle ha. Värst var det när vi kom till Ikea och skulle köpa de resterande 12 faten, av 28, som vi ska ha blomma i på bordet. Det visade sig att de var slut, hade helt enkelt utgått ur sortimentet. Vad är oddsen? Ringde mamma i lite halv panik och lite smått utmattad och idag hade mamma varit snäll och handlat dom till oss i Malmö istället. Phuuuu!!

Ikväll har jag rullat servetter och skrivit namn på placeringskorten. Nu är det allt bra nära, två veckor kvar sedan står vi tillsammans inför vårt livs val. Nu börjar nedräkningen♥ + 14 dagar...
 

225...

När vi inte skriver gästpresentationer, gör bordspalcering, funderar över tårta och blommor eller planerar inköp om kvällarna så gör vi det här istället.
 
 
 
 
 
Jag menar nått måste man ju roa sig med, det känns så onödigt att sitta still. Sitta still kan jag göra när jag blir gammal. 225 kg löshö kändes som en bra idé så där på tisdags kvällen :)
 
PAPPA!!!! Ser du för övrigt hur grym jag har blivit på det där med att köra och backa släp :D???

På väg till toppen igen...

Musik är väl något som kan få en på riktigt bra humör igen..? Igår när vi gick igenom den långa listan så lyssnade vi på låtarna vi ska ha med på bröllopet, ingångmusiken bland annat. Vilken känsla det blir som sprider sig genom hela kroppen. Det bara pirrar och fjärliarna gör volter i magen :)

Idag har vi varit och kikat på platsen där vi ska fotas innan vigseln. Där kommer jag att hitta ett lugn och må bra. Kunna ladda om lite inför vigseln tillsammans med min Tove. Nu känns det bra igen, nu har jag tagit nya tag. Och efter att ha pratat med min syster som tänkte lite som jag och min vän igår så känns allt betydligt bättre. Dessutom har jag världens bästa sambo som står ut med alla mina tankar och upp o ner gångar. Love you!

Nu kallar sängen på mig om jag ska orka jobba imorgon. Ska bara lyssna igenom en låt till som jag bara älskar :)


Glad men ändå fortfarande ledsen...

I fredags kväll blev jag moster igen för tredje gången. Den här gången åt en söt liten Lenni. Eftersom det är 100 mil att åka så får jag träffa hela familjen när dom kommer upp om tre veckor. Det känns som en evighet när jag säger det men lever man det livet vi gör för tillfället så går det fort.

Jag var iallafall den första som fick mms bilden precis som utlovat. Man har ju vissa fördelar som moster hihi :)
Tycker att han ser ut till att vara väldigt lik sin storasyster när hon föddes. Ska bli spännande att se om jag tycker det sen när jag träffar honom också.
Bilden är tagen från min syster men jag bad om lov innan :D
 
Medans jag väntar på att få snusa på min systerson så passar jag på att snusa med en väns bebis istället. Denise och Stefans lilla Elly är söt som socker och gör världens gulligaste miner när hon sover. Det är bra att kunna låna bebisar när man själv känner för det :D

 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Men jag är fortfarande fruktansvärt ledsen och besviken på så mycket när det gäller inför vårt bröllop. Varför blir det så fel med det mesta? Jag som alltid sagt att allting händer av en mening blir ju riktigt ledsen eftersom jag får för mig att det inte är meningen att vi ska få gifta oss.

Men jag har en vän som sa till mig idag att jag skulle fokusera på det som var postivt och det som var klart, då skulle det andra gå lättare.

Vet ni? Hon har rätt! Varför ska jag bli besviken på andra?
 
Det är mycket bättre om dom får bli besvikna själv den dagen dom upptäcker vad dom missade. Om det så är han som skulle fått gjort tårtan som missar en kund eller expediten i affären som inte fick sålt ett partytält eller en plan som någon nära bestämde sig för att spräcka så hoppas jag att dom ångrar sig den dagen dom har fått tillbaka sitt samvete.
 
Idag har jag & Tove satt oss ner för att gå igenom listan ytterliggare en gång. Den här gången kändes det lite lättare. För om allt händer av en mening så är nog meningen att vi ska se verkligheten ur ett annat perspektiv.
Inte tror jag det är för att det inte ska vara vi två. Jag vet i mitt hjärta att det är vi två för alltid oavsett vad som händer inför det här bröllopet och oavsett vem som väljer att dela vår största dag i vårt liv med oss.


Bläää...

Inga tält fick vi tag i, Tove hittade inga skor, det blev ingen tyggarderob till Loppans klänning och blomfaten till bordsdekorationerna hann vi inte handla.

Han som skulle göra vår bröllopstårta var en av dom mest högfärdiga o otrevliga jag mött på länge, vi beställde ingen.

Mannen som tog emot våra klänningar för ångpressning var nonchalant och stod bara kassavakt som han själv sa. Fick själv be om ett inlämningskvitto och han satte inte namn på klänningarna förrän jag bett om det 4 gånger.

Behöver jag på något sätt påpeka att det här var en riktigt usel dag i stan?

Inte nog med allt det där, munsår, stressfinnar och huvudvärk är bara några få saker av allt det som drabbar oss just nu.

Nämde jag att det bara är drygt 3 veckor kvar tills vi ska gå nerför altaret?

Ja det är väldigt nära tårarna väldigt många gånger om dagen men frågan lyder:
"Bit ihop eller bryt ihop"? Jag biter ihop och ger mig f*n på att vi ska få njuta av vår dag när den väl är här.

         

Juli = jobb...

För tillfället är jag riktigt usel på att blogga. Tror tyvärr inte det blir mycket bättre än så här heller. Iallafall inte under juli månad för då har vi som mest att göra på jobbet och det går ju faktiskt före allt annat :)

Förutom jobbet och alla djur vi tar hand om där så har vi som ni vet en hel hög egna djur oxå.
Två fina mammor som hjälps åt med bebisarna ♥

Dom vill så klart ha sin beskärda del av vår uppmärksamhet. Kattungarna är överallt och ingenstans och samtidigt som det är lite påfrestande för tålamodet emellanåt så är det bra mysigt när dom kommer tulltandes över golvet för att säga hej :)
 

Just nu...

......känner jag mig otroligt trött och grinig. Allt blir fel och jag stressar som en tok. Känner besvikelser över en del och glädjs åt annat. Jobbigt när känslorna åker berg och dalbana.

Annat oxå...

Det känns som att jag bara skriver om bröllop och kattpensionat hela tiden. men faktum är att vi trots tight schema hinner med en del annat oxå.
I lördags tog vi tag i vårt hem, idag ser det lika hemskt ut igen. I söndags hade Loppan barnkalas, fem glada barn letade godispåsar och åt glass tills dom nästan sprack. Idag har jag och Mio varit in till stan, visserligen var vi bara på "tråkiga" affärer men vi umgicks iallafall och hade det mysigt.

Sen jobbar vi så klart för fullt på Djurkollo fortfarande. Nu när alla ni andra har semester så har vi som mest att göra. Inte en lugn stund, precis som det ska vara.

Med fulltecknat schema jämt så blir vi lätt lite trötta, så nu tänker vi göra som Norpan och Pyret gjorde när dom var på pensionat hos oss.


Då blir vi säkert laddade för en ny härlig dag full med jobb :)
 

RSS 2.0