Äntligen värme...



Äntligen har värmen kommit & med den kommer tröttheten. Men det är en sån där härlig trötthet. Varm & avslappnad efter en dag i solen. Gäller att passa på nu eftersom det tydligen ska regna igen. Jag saknar den skånska sommaren. Den sommaren får en att känna sig som man är i utlandet. Dom vita stränderna i Höllviken, fläder & raps som doftar så gott & apropå fläder, saften som är så grymt god. Har handlat nån flaska här uppe nån gång men det är inte samma alls, tyvärr.

Men men, vissa saker får jag helt enkelt "offra" för att få ha allt annat som gör livet värt att leva. Nere i Skåne hade jag nog aldrig haft råd att ha allt det runt om mig som jag har nu, hyra ett hus, driva ett företag & ha alla våra fina djur runt om oss. Prioritera kallas det visst hihi.

Nu ska jag slurpa i mig lite fil & efter det blir det jordgubbar med grädde &socker, muuuums.



Vår dagisvovve uppskattade presenten som dagisfröknarna köpt till dagis & pensionatsvovvarna, en barnpool att plaska & svalka sig i.

Trygghet...



Har ni varit med om sådana dagar när allt känns hopplöst? Har ni varit med om dagar när det känns som att allt går emot en? Oftast sägs det då att allt det dåliga händer alltid samtidigt. Ofta gräver vi ner oss & mår dåligt över minsta lilla. Vi har svårt att se ljuset i tunneln & vi kämpar för inget är känslan.

Men sen vänder det, allt faller på plats. Vi ser ljuset, kämpar för att komma dit. Tar oss ur labyrinten med all kraft vi har kvar. Något driver oss & något får oss att må bra igen.
Har ni då tänkt på att allt det som är bra oxå brukar visa sig samtidigt? Har ni då fått samma känsla som när allt varit svart fast då istället är känslan härlig & befriande.?

Jag är så glad över att jag är där idag. Att jag har haft turen att lyckas. Lyckas med en hel massa härliga saker. Varje dag när jag ser på mina barn så känner jag värme. Varje dag när jag myser med mina djur så känner jag glädje. Varje dag när jag går till mitt jobb så känner jag stolthet. Varje dag jag får vakna upp med Tove & krypa ner bredvid henne känner jag trygghet.

Men mest av allt känner jag kärlek till allt runt om mig. Jag är så lycklig & mår så bra där jag är idag. Min högsta önskan nu är att alltid få ha den här känslan kvar.


En midsommardag!



Midsommarfirande med barnen är en tradition för mig. Det ska göras kransar, packas picknik korg & mysas tillsammans. Det här året såg det dock ut som att vi skulle vara tvunga att hoppa över pickniken eftersom dom hade lovat regn & himlen var väldigt mörk bitvis. Men regnet lät sig väntas & vi kunde glatt mysa på filten på Bersberget med alla andra som firade midsommar.



Har ni sett någon sötare midsommarflicka någon gång förut :)

Milton var oxå uppe & pratade med oss en stund. Självklart skulle han smaka kaka han oxå.



Men dansa ville han inte göra.



Så han gick tillbax till mamma & jag & Loppan dansade kring midsommarstången.



Ser ni förresten våra fina träskor vi har på oss? Loppan är så stolt, ja jag oxå såklart, & berättar för alla att hon har Skånetofflor. Stort tack till mamma & pappa för dom fina träbonnarna ni skickade till oss.

Ha en fortsatt trevlig midsommarhelg alla där ute!


Min Klankis...



I vått & torrt går vi genom allt tillsammans. Vi är ett förbaskat bra team & klarar allt när vi är tillsammans. Vi har under 3 & 1/2 år tillsammans tagit tunga beslut, gjort roliga resor, skrattat & gråtit, kämpat & tjafsat. Vad vi än gör & hur vi än gör så står vi vid varandras sida oavsett. Vi har en stark kärlek som är få förunnat & vi ska föralltid ha den tillsammans.

Vi har vår framtid i våra händer & den ska vi vara rädda om & ta tillvara på. Vi har varandras kärlek & den ska vi respektera & ta hand om. Vi har ett liv tillsammans som vi stolt kan säga att vi skapat av ren kärlek & ren ärlighet.

Jag älskar dig starkare än stjärnorna kan lysa, högre än svalan kan flyga & längre än du någonsin kan åka. Tack för att du alltid finns vid min sida.


Känsla?



Vilka dagar det här har varit. Många känslor som vandrat upp & ner i kroppen & många tankar som maler i mitt huvud men mest mycket funderingar i hjärtat.

Två av våra fina misar försvann plötsligt. Ingen av oss vet hur eller när & vi har undrat i nästan 2 dygn vart dom har varit. Idag dök upp dom upp lika plötsligt som dom försvunnit. Moa ringde & sa att hon hittat Mollie på eftermiddagen sen ringde Mathilda & sa att grannen hittat Dollie, lyckan var stor när vi fick träffa småtjejerna igen nu ikväll.


Dollie till vänster & Mollie till höger ♥

Vår fina vän Annelie, som flyttade till Bankok i september förra året, har varit hemma på visit. Vi har käkat middag, fikat & haft vår tjejkväll, super roligt hade vi när vi var ute på krogen.
Vi har pratat om hennes nya liv, om vårt nya liv & om sånt som hänt de senaste 9 månaderna. Hon åkte tillbax i lördags & det var lite blandade känslor. Hon trivs där & vi tycker det är roligt att vår vän hittat sin plats, iallafall för nu. Vi ses ju snart igen :)


Ha det bäst vännen!

Mulle har varit halt i nästan två veckor nu, vi trodde att det skulle bli bra av vila men vi verkar ha fel. Vi har valt att avvakta ytterliggare för att se men väntan är väldigt jobbig.


Bli bra i benet, snälla, envisa, goa du

Sen är det Missi, vad är rätt & vad är fel? Ska hon få vara kvar eller har hon gjort sitt? Klarar vi av ett avsked nu? Är vi egoistiska om vi tar bort henne? Är vi egoistiska om vi låter henne finnas kvar? Usch, det här är verkligen baksidan med att skaffa djur, hjärtat gör ont & skriker.


Älskar dig såå ♥

Igår fick jag ett samtal från hingstbetet, Cane visade hälta. Luften gick ur mig, min prins. Ringde min helt fantastiska hovslagare som ställde upp på nolltid & idag åkte vi dit för att kika. Det verkar vara en hovböld, med andra ord, något som hovslagaren kan fixa, men inte riktigt än, så snäll som hon är åker hon till guldprinsen på onsdag igen, detta fast att hennes almanacka var fulltecknad. Vissa kan man bara lita på helt enkelt.


Det här svarta klumoiga på hoven gillar jag inte riktigt, säger Canisen...


Myskillen...


Du är vacker som få ♥


Fina prinsen, du är vårt framtidshopp.

Hjärnan har mycket att fundera på & hjärtat skriker. Förnuft eller känsla?

Jag...



"Du verkar så klok", det var en del av en kommentar jag fick på mitt förra inlägg. Det kanske jag är, klok kan betyda olika för så många, det avgör du själv. 
Klok eller ej, jag vet vad & vem jag har varit, vad jag gått igenom & var jag är idag. Det har varit en tuff & krokig väg många gånger, jag har gråtit floder & jag har skrattat mig lycklig om vartannat.
Ibland tar livet vändningar, det blir inte alltid som man har tänkt sig. Men vad vi än väljer här i livet måste vi välja så att vi mår bra. Det har jag gjort & idag vet jag vart jag är på väg & vem jag vill dela allt med.


 

Rusar...



Igår fick Mio sommarlov, han har en lång & förhoppningsvis rolig sommar framför sig. När han sedan börjar igen i augusti så är det femman han går upp i.
Kan ni förstå, FEMMAN, vem är hans mamma undrar jag då? För jag är inte så gammal så jag har ett barn som fyller tolv om ett halvår & blir tonåring om ett & ett halvt år, eller?
Det här är verkligen en nackdel med att bli mamma som unf, jag känner mig lastgammal fast att jag inte är mer än tjugotolv.

Min lilla tjej har avslutat femårsgruppen & gått över på fritids. Till hösten börjar hon förskoleklassen. Vad är det som händer? Livet springer för fort nu. Men är det inte så det blir när man trivs? Så egentligen är det ett gott tecken, det gäller bara att ta tillvara på tiden medans vi har den.

Så varför vänta? Jag ska göra det jag vill, precis när jag vill & hur jag vill, då kommer jag att må bra & leva i nuet.

Två...



Igår var det dags för kurstillfälle nummer två. Vilka duktiga vovvar med lika duktiga ägare det var. Trots småduggande från himlen, kalla händer & massa nya dofter så lyckades alla deltagare, vovve som ägare, att hålla modet uppe. Ser redan fram emot nästa träff på torsdag nästa vecka med nya utmaningar på schemat.  

I måndags var vi till Ilsbo & träffade Cane för första gången sen vi släppte honom. Hjälp vad han har växt på sig bara under dom här två veckorna. Han kändes både grövre & högre. För att inte prata om hans huvud som nu inte längre såg ut som ett litet fölhuvud längre.



Det här hingstbetet gör honom väldigt gott & jag är glad att jag tog beslutet om att ställa honom där. Han kommer att få utvecklas & växa till sin egen individ & jag kommer att hämta hem en prins som förhoppningsvis lekt av sig lite & är mogen för en kastrering.

Nu är det dags för jobb, massor av vovvar som väntar på sina promenader. Ha en bra dag!

Som blev fullt...



Ledig var ju inte rätta ordet, vet inte riktigt hur jag tänkte när jag skrev så, men en kanonhelg blev det iallafall.

Vi började helgen med att fira Toves bror på hans studentdag. Det var en lycklig men ändå olycklig Tim som slutade skolan, förstår honom, att lämna allt det han trivdes med för att möta vuxenlivet. Jag minns inte själv att jag var ett dugg olycklig, tvärtom, jag njöt av varje sekund att få sluta. Jag var riktigt skoltrött då & hade varit det ett bra tag. Men att få ta studenten & känna att jag klarat av alla åren, det var stort.



Sen fortsatte vi helgen med att gå ut på krogen med våran bästa Annelie som är hemma från Thailand en sväng. Det är superkul att få träffa henne & prata med henne på riktigt igen. Det är mycket att ta igen men ändå känns det som om det vore igår, det är vänskap det. Vi hade hur som helst jätteroligt på Gossip & dit går vi fler gånger.



Min första valpkursträff har jag hunnit ha i helgen. Det var 6 stycken glada valpar i olika åldrar som kom med sin matte & husse för att starta upp kursen lite lätt. Nästa träff har vi på tisdagkväll uppe på berget i skogen & då ska vi träna tillsammans på en massa olika roliga saker som man behöver lära sig som valp.



Loppan kom till oss idag, äntligen, för en mammavecka. Mysigt att få prata med henne & kramas igen. Det var en lycklig Loppan som somnade ikväll med sin för tidiga födelsedagspresent på rummet. Oj så glad hon blev när hon fick se sitt alldeles egna skrivbord stå där. Hon började ställa in saker direkt & provsatte sig att rita där.
Till Tove sa hon att hon aldrig hade sett något finare skrivbord än det här, gullunge!



Vi har byggt klart hagen oxå & det var två glada & nöjda hästar som frustade ut i det gröna. Det enda som fanns i deras ögon var gräset så nått bus blev det inte. Iallafall inte just då, men när vi satt vid middagsbordet ett par timmar senare så utbrast Mio: - Där kom Missi springandes. Vi tittade alla ut & fick då se en Mulle komma i full fart efter henne, mysiga sommar.


Ledig?



Den här helgen känns seg & lite långsam men oj så härlig ändå. Sådana här helger behövs lite då och då, speciellt med den sommaren som ligger framför oss med jobb. Den här helgen har vi bara en pensionatshund så nu passar vi på att få lite gjort, Sol (som hunden heter) får nämligen vara hemma med oss då istället.
 
Hästarna ska släppas på bete så hagen ska kollas igenom en sista gång innan, Loppans present ska monteras ihop (hon får den i förskott), Valkurs ska startas imorogn (söndag) så den planeras idag & hundfoder ska beställas så det tål att tänkas på vilket och hur mycket vi ska beställa. Får väl se vad vi hinner med idag, hade gärna slängt mig en stund på stranden imorgon efter kursen. Sol åker hem ikväll så vi är helt lediga imogon för första gången sen vi öppnade, känns lite märkligt men som sagt, välbehövligt.

Presenter- klart...



Vilken dag det här blev! Från lite & nästan inget till hur mycket som helst. Så nu sitter jag här halv tolv på natten, har nyss ätit klart min "middag" & ska göra mig klar för sängen. En dusch först bara efter en stressig dag.

Men jag älskar mitt jobb så stressen där trivs jag med & stressen som kom senare på kvällen får jag helt enkelt ta om jag ska hinna allt. Nu är iallafall studentpresenten till Toves bror inhandlad & en födelsedagspresent till Loppan är oxå klar, båda presenterna känns bra.



När jag ändå var i stan så passade jag på att handla en whiteboard av glas till oss här hemma. Vi behöver verkligen en kom ihåg nu för att minnas allt som ska göras. Jag handlade även en ram till fotot på mig & Loppan. Fotot blev kanonbra & det ska självklart sitta uppe på väggen.
Jag är sugen på att göra en fotovägg i vardagsrummet. Problemet är då bara att jag inte vet vad jag ska sätta för möbel istället för mina bokhyllor att ha alla böcker i. Måste ta & fundera igenom det noga först.

Nä nu ska jag försöka bli klar istället så jag kommer i säng någon gång!

Tre till...



Lilla Rock Lee, kallad Rocky av mig, har fått en familj som ska ta hand om honom när han är redo för att flytta från mamma. Det känns jättebra att jag gillade familjen så mycket, det är viktigt för mig att våra misebebisar hamnar rätt.



Nu har vi tre fina bebisar kvar som vill ha familjer. Tids nog hittar vi rätt åt dom oxå.

Sommarkänsla!



Strax före åtta satte jag mig på vild & vacker för första gången sen i vintras. När jag väl sitter på ryggen så kan jag inte förstå varför jag inte tar mig tid oftare..? Det finns ju inget härligare än att gunga fram i skogen. I sommar ska jag rida henne ett par dagar i veckan, Tove vill oxå göra det så det blir alldeles lagom för den gamla damen.

Nja, eller gamla & gamla förresten, hade någon sett henne idag i skogen med mig som en vante på ryggen så hade dom inte trott mig på hennes ålder. Hon studsade fram som en pingisboll med huvudet slängandes & frustandes. Hon är vacker min Missi-Bus, vår Missi som fyllde 23 år i maj.  


Loppan & Jag...



Tidigt imorse gick jag & Loppan upp för att locka våra hår. Dels så skulle Loppan på kalas idag & ville vara fin i håret men sen var det mest för att jag & Loppan skulle fotas som modeller av fotograf idag. Eftersom temat var Husmodern på 50-talet så passde lockar alldeles ypperligt.
Oj så kul det var att få göra det här med Loppan, bara hon & jag, fina i håret, fina & roliga kläder & glada för att få chansen att vara med på nått sånt här.

Resultatet av fotograferingen har jag ännu inte fått se, men Tove knäppte en fin bild på oss efter fotograferingen.


Jag brinner!



1 juni- vart tar tiden vägen? Imorgon är det två hela månader sen vi hade vår invigning på Djurkolló. Efter den dagen har livet fullkomligt sprungit iväg. Dels så jobbar jag & Tove ca 15 timmar per dag, men sen har vi oxå barnen & våra egna djur att ta hand om. Det är för lite antal timmar på dygnet för att hinna med allt jag vill. Jag önskar mig fler.

Fick frågan om vi fortfarande trivdes med det vi gjorde & om jag kände att det var helt rätt fortfarande. På det svarar jag utan tvekan JA. Vi lär känna så många roliga individer, alla har sin egen personlighet & alla har sin alldeles egna ideér & rutiner.


Lilla Tuva var hos oss idag & hälsade på.

Förutom att ta hand om hundarna på dagiset & pensionatet med allt vad det innebär, så ska jag oxå starta min första valpkurs om två veckor, jag bokför alla mina papper själv, vi har tagit över butiken & planerar för fullt hur den ska se ut & vad den ska innehålla, vi passar katter & alpackor & vi klipper hundar i salongen.


(Dexter fick bråttom när han såg sin matte knäppa foto)

För att orka allt detta så behöver man ha ett brinnande intresse, man behöver vara en drivande människa som vet exakt vad man vill. I hela mitt liv har jag alltid vetat vad jag vill. Jag vill jobba med djur & nu gör jag äntligen det. Så JA, jag är helt övertygad om att detta är mitt kall.
Det känns så otroligt skönt att äntligen ha nått mitt mål, att äntligen känna mig rätt. Tack till er alla som stöttar oss & tack till er alla som ger oss ert förtroende.

RSS 2.0