Positivt & Negativt...

 

Frågor som vad klassisk & operant inlärning är, vem Ivan Pavlov var, vad B F Skinner var för en prick, positiv & negativ förstärkning, positiv & negativ bestraffning i olika sammanhang, är vad som snurrar i huvudet på mig. Ja det var ju ingen som sa att det var enkelt att läsa om hundar.
Ytterliggare uppgifter ligger & väntar men för idag får det räcka. Nu ska hästarna in & sen blir det rakt ner i bingen för mig. Är en dag imorgon oxå & då väntar hunddagiset igen.

Godnatt!

 

Hundfrisör idag...



Lördagen har spenderats med att trimma en väns lilla söta hund. Tanken på varför jag började raka min hund istället för att trimma honom, har korsat mitt lilla huvud mer än en gång. Vilket göra att hålla efter en päls på det viset.
Jag blev inte  riktigt klar med honom idag. Både han & jag blev trötta på det & eftersom han bara är valp fortfarande så anser jag att man bör ta det lite lugnt & göra allt lite oftare & lite lugnare istället.



Kan ni ens gissa rasen haha?



Finns det ett par ögon här under tro?



Ja men kolla, en dvärgschnauzer var det ju.



& visst fanns det söta små ögon där under.

Om tre till fyra veckor kommer han igen. Då går vi på linjerna & trimmar ner ytterliggare. Under tiden har jag lärt matte hur hon ska hålla efter, inte så lätt att veta alltid. Vi se snart igen Buster!

Jag igen...



Jisses vilken intensiv dag det var på jobbet igår. Det märkliga är att vi alla tycks glömma bort alla andra halloweenår. Men vad gör det, lika kul varje år ändå. Tempo utan dess lika, massa ideér att få ta del av & kul folk att hjälpa.

Själv hann jag med tre outfits innan dagen var slut. Två av dom fick jag med på bild, så här kommer lite fler egobilder på mig, tagna av mig, på riktigt fjortisvis hihi.





Den tredje outfiten var tingelingdräkten som jag hade i min skyltning för ett par månader sen. Så här såg den ut:


Vingarna var grymt besvärliga att skutta runt i butiken med, så jag blev glad när jag fick den av mig en halvtimme senare då en kund ville köpa den.

Med en timme kvar av dagen så orkade jag inte dra på mig ytterliggare en dräkt så då blev det till att behålla peruken & dra en hatt på huvudet.


Öm...



Ont i fötterna efter att ha gått i mina stövlar hela dagen. Trött i ryggen efter att ha stått hela dagen. Sömniga ögon efter alla intryck & allt som har hänt idag.
Kunder i hela butiken hela dagen. Massor som har provats & dragits i. Tusen frågor om dräkter, peruker & linser. Kort & gott, en helt vanlig dag i skämtaffären en Halloween.





Idag var jag pirat, imorgon blir det något annat.


Prata & skämma bort!



Då var den här veckans dagar klara på hunddagiset. Har gått lika bra den här veckan som alla andra. Det som är lite extra roligt nu är att jag känner att jag kan ta för mig. Jag kan rutinerna, jag kan arbetsuppgifterna & jag vet vad som ska göras.

Promenaderna som jag hade sånt problem med dom två första veckorna flyter på otroligt bra nu. De flesta hundarna lyssnar uppmärksamt på mig när jag pratar med dom. Det var som en farbro sa en dag: -Du kan konsten att prata med hundarna. Ja så är det nog faktiskt, iallafall med dom flesta.

Sen å andra sidan så var det en annan farbror som inte tyckte jag skulle skämma bort hundarna så mycket. Detta sa han, efter att ha sett mig ge en dagishund godis för att dra uppmärksamheten ifrån hans lilla hund som min nog gärna hade ätit upp om han fick.

De här fyra fina tjej-valparna fick avsluta den här veckans promenader för mig på dagiset.


Jag vet inte vad som tog deras uppmärksamhet där borta. Jag är bara mallig över att jag fick dom här fina yrvädrena att sitta still, allihop samtidigt, hihi.

Imorgon väntar jobb på skämtaffären, ska bli himlans kul. Då åker lösögonfransarna & peruken på. Bildbevis får ni självklart imorgon. Nu väntar sängen på mig annars kommer jag aldrig att orka den här veckan.

Utan dig...



Vill ge min älskade fina flickvän en stor eloge för att hon orkar med allt här hemma. Medans jag fortfarande ligger kvar i sängen & laddar med sömn inför en dag på utbildningen, så är hon ute i stallet & släpper ut hästar plus gör allt stallgöra.
På dagarna tar hon hand om allt som behövs göras här hemma, rastar hundar, tvättar, städar undan, tar hand om barnen om dom är hemma, rider Missi & mycket mycket mer.

Älskling, Jag älskar dig så mycket så att ord inte räcker till för att beskriva. Utan dig hade vårt liv inte fungerat. Så stort tack till dig för att du finns i mitt liv & delar det med mig genom allt.


Har ni sett..



villka änglar dom är. Sitter fint & tittar uppmärksamt på den som håller i kameran.



Sen tar dom en härlig lunchlur tillsammans i den sköna sängen.



Hahaha vad trodde ni på sen? Att jultomten finns eller? Skenet bedrar kan jag ju lugnt lova er. Dom är så busiga med mig & testar alla gränser där är. Idag var det dessutom jättehalt när vi tog morgon-promenaden så jag satte mig på rumpan en gång.
Men inte gör det något. Att busa & testa ser jag som ett friskhetstecken. Gör inte ni? Hur många gånger testade man inte den nya fröken eller vikarien på fritids? Lite harmlöst bus har ingen mått dåligt av.

Mellan alla bus-stunder gick dom väldigt fint med mig. Det gäller bara att öva, öva, öva & med dom bästa coacherna vid min sida så ska jag nog fixa det till sist.

Efter praktiken så blev det en snabb sväng inom skämtaffären. Halloweendräkter skulle inhandlas till barnen & födelsedagspresent åt Mios kompis skulle ordnas.

Mios dräkt får jag nog inte lägga ut här eftersom den förmodligen ska användas till just halloween, får väntaa tills dess. Men Loppan tog gärna sin på sig & så här fin blev hon:



En blandning av Mimmi Pigg & djävul blev snabbt en djävulsmimmi & Loppan var helnöjd.

Nu är det dags för hästarna att få komma in för natten & dags för oss att leta upp förra veckans avsnitt av despan på datan.

En helt ovanlig söndag..



För ovanlig har den varit men lika fulltecknad som alltid annars.

7.00  / Klockan ringer

7.15  / Foder & vatten till hästarna plus släppa ut dom i hagen

7.45  / Mocka & blanda nytt foder inför kvällen

8.45  / Duscha & göra sig klar inför dagen
 
9.45  / Slänga in en tvätt

10.00 / Äta frukost

10.30 / Kasta sig in i bilen för att åka till kyrkan

11.00 / Familjegudstjänsten börjar  (hmm, återkommer till det här lite senare.)

12.00 / Kör för att besöka en vän som vill ha sin hund trimmad till veckan

12.30 / Loppan bestämmer med en kompis att dom ska leka

12.35 / Hänga tvätten

12.45 / Snabbfika innan kompisen

13.00 / Mio bestämmer med en kompis

13.10 / Slänger in en ny tvätt

13.15 / Kör båda barnen till sina kompisar

13.30 / Kör & städar rastplatsens båda toaletter, min tur idag

14.30 / Hämtar Mio igen eftersom kompisen skulle iväg på träning

14.40 / Kör hem för att börja täta men börjar prata stallpass med de andra istället

15.30 / Kör & hämtar Loppan hos sin kompis

15.45 / Tätar en tredjedel av allt som ska tätas

16.45 / Kör till gympa med Loppan.

18.00 / Efter gympan hämtar vi pizza

18.15 / Äntligen middag

19.00 / Vänta, ska det inte hända mer nu??? Barn som ska i säng, hästar som ska in & hundar som ska kissas. Ja just de, hundarna & katterna, dom tog Tove hand om mitt all min & hennes aktiva söndag. Hon hängde även den andra maskinen tvätt & elda upp värme i huset medans vi var på gymnastik.

Nä men då var det inte mer då. Då blir det väl ensam mamma söker nu då. Yes, lite egentid framför teven med en godisskål innan det är dags att packa inför morgondagen. Packa var det oxå ja.

Nu börjar jag förstå varför dagarna springer iväg för oss här hemma.

Smygstart...



Här hemma har vi smygstartat med Halloweenmyset.



Pumpor, spindlar & råttor finns på köksnordet. Naturligtvis blev blod i bringaren till middagen. 



Blod drycken i spindelglaset.



Dödskallen lös lagomt skrämmande till godismyset.

Fifi...



Igår fick jag ett samtal av min syster. Eftersom jag var & jobbade extra på hunddagiset, som för övrigt gick kanon om ni frågar mig, så hade jag lite svårt för att prata just då.

E: -Åhh du har aldrig tid att prata. Men jag måste bara få berätta en sak om Lilia.

Ja, säger syster att det gäller mosters gullunge så är det bara att lyssna på vad hon har att berätta helt enkelt.

Lilia hade följt med sin mamma & pappa till affären & hittat en Fifidocka. Hon ville så gärna ha den där Fifidockan & eftersom min syster & hennes man är ganska duktiga på att skämma bort sina barn ibland, men bara ibland hehe, så fick hon dockan.
Lilia bar med sig sin docka överallt sen. Hon var helt tokig i sin nya fina Fifidocka. Sen hör min syster hur hon börjar prata om Fifis hettar, då gick det upp ett Liljeholmens för min syster.
Fifidockan var ingen mindre än Lilias moster Fiffi, med andra ord jag & hettarna som hon pratade om var naturligtvis mina hästar.

Älskade lilla Sparvöga går runt & bär på sin moster i Fifidocka format. Hur söt får man bli undrar jag då? Oj vad jag saknar er när jag hör sånt här.



Jag kan ju erkänna att det känns toppenbra att Sparvöga ser mig som en glad sjungande blomma. När vi kommer ner nästa gång ska vi rocka tillsammans till Fifi på youtube.

1,85 lång...



Ikväll växte jag ungefär 2 dm till på längden, & inte var det av höga klackar iallafall. Nope! Det var av att jag blev bekräftad & uppskattad. Jag är mallig, jag är stolt, jag är ta mig fasiken bra hör ni.

Det är nämligen så att jag fick ett nöd-sms ikväll från en av tjejerna som driver hunddagiset jag är på. Dom behövde hjälp i form av en vikarie imorgon på dagiset för att en ordinarie är dålig. Ville jag jobba? Självklart! Det är ju helt underbart att få känna sig så här bra & omtyckt. En riktigt stor bekräftelse på att det jag gör är bra & rätt.

Dagen på skämtaffären gick bra idag oxå. Oj vad mycket folk det är redan inför Halloween. Det kommer verkligen bli fullt ös nästa torsdag & fredag där inne. Vi har fått in hur mycket kul som helst i peruk, kläder & accesoar väg. Så om en vecka åker lösögonfransarna & peruken på. Bilder kommer självklart att finnas här på bloggen då.

När jag hoppade av bussen efter en bra jobbdag så hittade jag dock en tråkig lapp på fönstret. Jo, 500 kronor i parkeringsböter, i lilla Gnarp.

Anledning: Förbud att parkera.

Jag har då aldrig sett någon skylt där någon gång. Gick hem till Tove & sa att det trots allt hade varit billigare att köra in till stan & betala parkeringsavgift än att ta bussen & få en stor böter. Bara att bita ihop, hade jag gjort fel så hade jag.
Trodde jag ja! Det var min kära gamla granne, handymannen, som jäklades med mig. Det sägs att ett gott skratt förlänger livet så jag får väl se hans skämt så.

Inatt kommer jag att sova gott!

Svammel...



Informationsmötet på skattemyndigheten igår var väldigt bra. Men en personlig kontakt för att ställa alla tusen frågor som kom efter mötet, skulle nog vara kanonbra. Men det hinner jag fundera på mer lite längre fram.



Momser, skattesedlar, deklarationer, fakturor & en hel massa andra områden blev täckta iallafall. Kändes väldigt mycket när vi satt där & jag hann fundera både en & två gånger på hur allt detta verkligen skulle fungera & på om jag skulle kunna fixa det själv.

Jag tror jag kommer att utnyttja en livlina när det gäller bokföringen faktiskt. Fråga publiken känns som ett svårt alternativ så jag tror jag ringer en vän. Tjänster kan ge gentjänster har jag visst hört någonstans.



Imorgon väntar lite extrajobb på skämtaffären så det är nog bäst att jag försöker komma i säng istället för att sitta här. Så lätt att hamna framför datatn bara när teveprogrammen är slut.

Har nyss tittat klart på ännu ett avsnitt av Kungarna av Tylösand. Jag brukar försöka låta bli att dömma människor men här gör jag absolut ett undantag.
I mina ögon är dom ouppfostrade, snuskiga, pinsamma & mycket mer. Ja inte alla då men dom flesta av dom. Jag hade personligen aldrig anställt en människa som beter sig på det viset som dom gör. Jag kan heller inte förstå hur någon kan vilja sjunka så lågt?
Mycket konstigt, pinsamt & även smådumma saker har jag gjort i mitt ungdomsliv, MEN, att springa runt som dom gör, dessutom i teve, skulle jag aldrig i min vildaste fantasi göra.



Men nog om det. Vill dom vara med i teve & visa sina sämsta sidor för hela svenska folket så är det upp till dom. Det blir ju underhållning på deras bekostnad för mig & det har dom själv valt.

Nu är det godantt!

Fulltecknad...



Den här veckan finns det risk för att bloggen hamnar lite i skymundan. Almenackan är verkligen fulltecknad till bredden. Det är möte på möte, telefonsamtal som ska ringas, böcker som ska läsas ut, extrajobb en dag plus att vi imorgon ska på en informationsträff på Skattemyndigheten för dom som vill starta eget. Jag hoppas att den ger så mycket som jag önskar. Ni kan säkert läsa mellan raderna att planerna är långt smidda. Håller tummarna för att jag ska lyckas genomföra dem oxå.

Nu blir det till att hoppa i bingen så jag orkar upp imorgon igen. Ingen rast & ingen ro här inte. Iallafall inte förrän nästa vecka igen.

Sov gott alla ni!

Ett foto till Annelie!



Nu är den här helgen oxå snart slut. Jag som skulle göra så mycket. Tur att det finns fler dagar nästa vecka att fylla med diverse.

Men lite hanns med idag.

Fia blev klippt & snygg idag. Bilden på henne är speciellt till dig Annelie. Jag & mormor kunde minsann, sån tur va, eftersom du just nu befinner dig på andra sidan jorden.



Mormor, morfar & Fia hälsar så mycket till dig fina Annelie.

Jag hann hjälpa en vän ta tandsten på hennes hund oxå. Riktigt roligt när jag får känna att det jag utbildar mig inom behövs även i vår lilla by.
Efter hundbesök var det dags för middag & sen gymnastik för min lilla Loppa. Nu återstår det sista på Ensam mamma söker, sen blir det intag av hästar & därefter sängen för mig & Tove. Tidigt imorgon för oss alla som ska starta första dagen på veckan, måndag.

Ha en härlig söndagskväll!

Mycket på en & samma gång...



Vart tar dagarna & kvällarna vägen? Just nu går tiden alldeles för fort. Jag har så mycket jag ska hinna innan julen står för dörren men så som dagarna bara flyger förbi så börjar jag undra hur det ska gå till.

Igår jobbade jag på så fort jag kunde med fönsterna & lyckades få två till klara. Efter det tog fantasin slut & jag bestämde mig för att lämna dom två sista åt Karin, min arbetskamrat. Det brukar inte bli så bra om min trötthet smyger in & fantasin dör ut.

Så här blev dom två jag gjorde igår.



Svårt att se på ett foto kanske, men jag har gjort ett skämt & kulfönster. Lite spel, sparbössor, förkläde & likadana muggar med roliga texter, rattmuffar & en massa till.
I höger hörn har jag skyltat med nostalgi till max. Jag kom på, när jag stod där i fönstret & tänkte tillbax på då-tiden, att nostalgi, mina kära läsare, nostalgi betyder att man börjar bli gammal, hihi.



Mitt högra nostalgi hörn. Jag blev faktiskt lite sugen på en liten plånka i kassettbandslook.

Så här blev mitt andra halloweenfönster. Blev himla sugen på att gå ut & fira halloween det här året. Undrar om man kan få tag i en barnvakt, hmm, tål att tänkas på.



Den här snygga djävulsdräkten hade inte varit så tokig att kliva i vid en eventuell utgång. Ska kanske dra på mig något sånt här när jag ska jobba på halloween. I vår butik är det nämligen en tradition att klä ut sig på jobbet vid varje halloween, kul kul.



Målet blev att skrämma barnen lite med det här fönstret hehe...





Tror jag lyckas skrämma ett eller två iallafall.

Ja det var gårdagen. Idag har vi varit på simskola på förmiddagen. Vid lunch var vi & träffade en hund som behövde lite extra träning. Gav lite tips på hur dom skulle börja jobba med honom så får vi träffas sen igen & se hur det har gått.
Jättekul att kunna börja utöva dom kunskaperna som jag har samlat på mig under dom här månaderna på min utbildning. Fler är gärna välkomna att höra av sign så kan jag kanske hjälpa även er.
Efter hundbesök så var det dags att besöka en liten tjej som Tove eventuellt, beroende på hur det går, ska passa lite då & då. Supersöt liten trollunge med mycket bus i blicken.

Jo men då var den här dagen oxå slut. Efter att ha njutit av en supergod middag, bakad potatis med hemmagjort vitlökssmör, kyckling & en god kall sås, så blir det nu en dusch & sen en film. 

Ha en härlig lördagskväll alla ni! 

Fönsterskyltning...



Lång & intensiv dag med massor att göra.

Ett fönster blev klart idag.


I kastrullen har jag satt en rökmaskin men den var avstängd när jag tog fotot.

Ett annat fönster blev bara halvfärdigt.


Jag körde fast i tänket så jag lämnade resten till imorgon.

Jag började även på ett tredje fönster.


Men här hann jag inte långt alls.

Slutsumma:
Ett fönster av fem blev klart. Tre & ett halvt återstår att göra imorgon.

Undrar hur vi ska hinna det egentligen?


Aj, aj, aj, aj * 2...



Ja det som hände i lördags i trappan blev nog lite värre än vad jag först trodde. Jag har ont i nästan hela kroppen & det smärtar värre på vissa ställen än andra när jag rör mig.
Ischiasnerverna ska vi inte ens prata om bara. Dom är inte snälla mot mig alls just nu. Min kära flickvän har lovat mig massage i kväll sån tur är, eller, jag har tjatat mig till det men hon är inte så svårövertalad hihi.
Måste ju vara fit for fight imorgon när jag ska in till skämtaffären & jobba. Då står det nämligen skylta fönster på min "att göra lista". Kul med lite omväxling i arbete & lite annat att fylla hjärnan med. Extrapengarna som trillar in är ju inte heller helt fel.

Trots smärtan har det gått bra på praktiken idag. Varje dag där så lär jag mig något nytt & något som kan hjälpa mig i framtiden.
För nu vet jag faktiskt vad jag vill att framtiden ska bestå av, men det är något jag håller för mig själv lite till.

Första mötet...



Som ni säkert förstod av inlägget innan så har det varit två tuffa dagar här hemma. Det gjorde att jag blev hemma från praktiken igår & idag. Ibland går det helt enkelt inte. Men den här dagen har ägnats åt att fixa, ordna & dona en massa. Nu i efterhand känns det skönt att ha tagit tag i allt.

Vid lunchtid fick jag en liten paus i allt för då kom Sara ridandes på pappa Gul hem till oss. För första gången möttes son & pappa, helt ovetandes om vem dom var. Missi & Mulle däremot verkade känna igen Gulan direkt & tittade nyfiket & undrande på honom.
Hjälp så lika pappa & föl är. Samma grovhet & vackra snälla ögon. Dessutom verkar dom ha samma temprament i sig & samma bus för sig.



Lilla Hurricane är nästan lika stor som sin pappa redan. Han mäter nu nästan 134 cm i manken, endast fem månader gammal. (Pappa Gul mätte 139,5 i januari i år.)
För att bara vara fem månader gammal så är han grymt duktig på att gå i grimma & grimskaft, stå uppställd på gången i stallet, bli borstad & få hovarna kratsade, låta hovslagaren fixa fossingarna & dessutom kan han stå själv i hagen med Mulle när mamma går en sväng med oss.
Duktiga lilla kille. Du som var så hopplös ett tag i slutet på sommaren, du var till & med gratis men ingen ville ha dig hihi. Tur var ju det för nu är jag glad över att du är vår lilla prins.


Mammalandet den här måndagen...



I det här mammalandet är det lite tufft just nu. Skulle vilja skriva av mig hur mycket som helst, men inte här. Det är helt enkelt bara att bita ihop & minnas att allt sker av en mening. Nu gäller det att hitta en väg som vi kan vandra tillsammans, allihop i den här familjen, för att må bra alltid.

Att vara mamma är allt annat än lätt. Att dessutom vara en bra mamma jämt är svårt. Att kunna fylla alla drömmar & förhoppningar kan ibland sluta i besvikelse. Att kunna hjälpa sina barn när dom ber om hjälp, det är det enda som betyder något i ens liv som förälder.

Nu ska den här mamman ta in hästar för att natta dom. Sen ska hon natta sig själva så att den här mamman orkar stå inför morgondagens alla drömmar & förhoppningar.

En dröm...



Här är Loppan i sin nya fina gymnastikdräkt som hon valde igår. En riktig flickdröm att få ha en sån här på sig. Lila med volang, glitter & den söta katten, Hello Kitty på.

De små bilderna är klickbara.

   
Hoppa på plinten.


Balansera..

   
Harskutt över bänken & en kullerbytta på tjockmattan som jag inte hann med att fota.


Lägg märke till skon. Det var mycket viktigt att den kom med på fotot.

Älskade fina prinsessa. Jag är så lyckligt lottad över att ha fått just dig ♥

En stan dag...



Igår blev en riktigt lång dag med start redan klockan 6 på morgonen. Så är det att ha hästar som vill ha frukost & komma ut i hagen. Efter att ha utfodrat alla djur & släppt ut dom som skulle så var det dags för oss att inta frukost & göra oss klara. Lördagmorgon innebär ju att åka till simskolan halv nio.

När simskolan var slut för båda barnen vid elva så bar det av mot Sundsvall. Tanken var att vi skulle göra en snabbis bara för att handla lite till barnen, oss & hästarna. Men den snabbisen lyckades bli sex timmar lång innan vi var klara.


Loppan shoppade ett nytt nattline till sig. Lyckan var att det följde med ett likadant till dockan eller nallen.

 
Emilio köpte sig ett par skor till vintern & jag hittade ett par jag med.

Annat som blev inhandlat var ett par skor till Tove att ha i vinter. Krubba åt Mulles nya box & en åt Cane. Reflexgrimmor åt båda pojkaran oxå men när vi kom hem så var den ena för stor & den andra var inte ordentligt sydd såg vi. Byts i veckan helt enkelt. Tove köpte sig ett par stallkängor oxå, Loppan ett par tjockare vantar plus en gymnastikmundering, men den får ni se ikväll efter gympan. Presentkort & klädpengar av snälla mamma/mormor & pappa/morfar kom alltså väl till pass.

När vi väl var klara så var klockanalldeles för mycket för att hinna laga någon middag där hemma, det blev Mc Donalds helt enkelt & en sväng inom godisaffären på vägen hem.



Väl hemma i Gnarp hämtade vi upp den här gulliga lilla killen som skulle få vara hos oss på kvällen & natten. Han är så snäll & lättsam. Somnar gott vid åtta tiden & sover sedan till sex på morgonen. Ingen konst att passa den här guldklimpen.

Mer bilder hittar ni här, i mitt kryp in.

Aj aj aj aj...



Är man klumpig så är man & det är just vad jag kan vara ibland. Som igår till exempel när jag åkte på häcken i trappan rejält.

Första reaktionen är att skrika all världens svordommar av ren ilska, mest på mig själv för att jag är så klumpig, men även på den förbaskade trappan så klart & för att slippa undan det pinsamma i att faktiskt lyckas halka i en trappa.

Andra reaktionen är att börja tjuta som en stucken gris för det gör ju faktiskt ont som bara den, även om jag helst inte vill visa det genom att vara en bölFia. Helst inte heller eftersom det hände när jag lyckades halka i en trappa.

Tredje reaktionen är att börja tokskratta rakt ut samtidigt som jag gråter. Hur kul måste det inte ha sett ut då? Fast mest skrattar jag nog för att det var lite pinsamt att halka i den där trappan. Funniest homevideo, here I come.



Idag är det dock inte lika kul. Det gör ont i ena sidan av midjan & jag har ett stort svart blåmärke på häcken som ömmar nått fruktansvärt.

Varför har allt det roliga ett slut?

Host, host...



Prinsen hade hosta imorse när vi släppte ut honom i hagen. En natt inne i stallet & han hostade som en tok. Det känns inte alls bra att hans luftvägar kan vara så känsliga. Jag hoppas innerligt att det är omställningen från att gå ute dygnet runt till att komma in om nätterna som gjorde hostan.

Vi ger det hela helgen för att se om det vänder & blir bättre annars måste jag leta efter en lösdrift åt lillkillen med flytt om en månad. Då är han 6 månader & det känns som att han skulle kunna klara sig utan sin mamma. Dom två har ju dessutom börjat gå utan varandra i hagen redan.

Ingen kul känsla att behöva vara utan honom här på gården men sen samtidigt så vill jag hans bästa så klart. Ja som sagt, vi ger det helgen & därefter bestämmer vi oss för om bebisen behöver flytta hemifrån ett tag.



Bus i sommarhagen med Loppan efter frukosten...

Blivande stjärnor...



Kolla in prinsen som fullkomligt flyger fram mellan & över hinderna. Blir så stolt av att veta att jag har en avkomma efter den här fina gossen. Den här filmen är från Gulans andra träningstävling.



Är övertygad om att han kommer bli riktigt bra. Lika övertygad är jag om att jag inte har en dressyrfjolla i mitt stall utan en blivande hoppstjärna. Bara att bita ihop & hoppa trots hopprädslan då. Men inridningen på den biten överlåter jag snällt åt Tove hihi.

Värk & Gnäll...



Usch, igår mådde jag inte alls bra. Ont i hela kroppen med spänningar precis överallt. Huvudvärk som satt i rejält. Det blev till att gå smärtstillande hela dagen. På kvällen var jag färdig. Somnade på soffan strax efter premiären av Bonde söker fru. Vaknade knappt när Tove släckte ner allt här uppe & sa åt mig att gå ner & sova i sängen istället.

Imorse var det inte bättre men viljan i mig är starkare än all mensvärk & förkylning i världen så jag tog mitt piller, åt min frukost & nu sitter jag här & har fått en hel massa gjort.

*Bokat bilbesiktning
*Kollat lagar & regler för en eventuell egen verksamhet
*Ringt om paragrafer & utskrifter
*Ringt arbetsförmedlingen om aktivitetsstöd
*Pratat med min gamla chef & fått lite extrajobb kring Halloween

Nu ska jag ta & leka med lille Milton som är här idag. Han vill nog åka en sväng i vagnen & titta på hästarna tror jag. Tror inte ni oxå det hihi?


Det snurrar & går runt!



Det är både långa & intensiva dagar jag har nu för tiden. Mycket som ska kollas & tänkas på. Många samtal som ska ringas & nya praktikplatser inför våren som ska letas upp. Engelskan som måste bli klar & hundböcker som ska läsas ut. Informationsträffar & kurser ska påbörjas helst nu, men även jag måste inse mina begränsningar.

Men jag klagar inte på allt jag måste lära mig & kunna. Nope! Jag njuter av att få det här tillfället som för mig är guld värt.



Tre söta tjejer kollar in mig medans jag städar deras rum åt dom.


Killen som ville ha mer mat...

(Värdelösa mobilbilder är tyvärr det enda jag har att visa)


Ikväll blir det inget alls av det gjort. Ikväll blir det Desperat housewifes & efter det en kort natts sömn.

Caroline & Missi...



En dag i förra veckan så fick jag den här kommentaren av en läsare som heter Sandra:


Hej annsofie! Älskar din blogg! Skulle inte du kunna skriva ett inlägg om tjejen som pratade med din Missi? Rider en häst som är väldigt stel, och blir väldigt elak ibland, misstänker att hon har ont nånstanns. Skulle vara väldigt värdefullt att få veta vad min lilla gumma känner. Är hon som pratar med missi intresserad av att prata med min medryttarhäst tror du? Många kramar!


För att förstå hjälpen som jag har fått av Caroline med Missi så krävs det lite bakgrundsinfo. Jag gör så gott jag kan för att det inte ska bli långrandigt för er att läsa men som sagt, det finns en bakgrund till att jag tog Carolines hjälp & den behöver nog läsas, innan man riktigt kan förstå vad Caroline har gjort för mig & Missi.



Allt började med att jag köpte en häst med mycket vilja & stor envishet. Hon visade snabbt om något var fel som t,ex när hon var på väg att få kolik en gång så bockade hon halva ridpasset dagen innan koliken bröt ut.
Vi växte ihop ganska så snabbt genom att vi var lyhörda mot varandra. Även Tove, som då var en nära vän till mig & som hjälpte mig att rida Missi när jag inte hade tid, kom väldigt bra överrens med henne & dom växte ihop även dom.

Sen kom min skiljsmässa & med den så kom en flytt för mina då två hästar. Först flyttade båda till lösdrift men efter bara en månad var jag tvungen att lämna ut Mulle, shettisen, på foder. Missi stod då på lösdrift, mitt i vintern, med tre nya kompisar. Absolut inte det optimala efter litet lugnt stall med endast Mulle som vän, men vad gör man inte för att få allt att gå ihop rent ekonomiskt.
Hon började konstra redan där men eftersom hon var så envis i vanliga fall så tänkte vi inte så mycket på det utan red på & gjorde som brukat förut.


Missi & jag när hon stod på lösdriften. Tittar jag på bilder från då så kan jag se tecken på att hon inte mådde så bra där heller.

Sen var det dags för sommarbete. Tove lånade en häst över sommaren för att vi skulle kunna rida tillsammans. Problemet var bara att när vi släppte lånehästen på det stora betet så tog det upp till en timme att få tag i henne.
Det orkades inte med så länge så vi byggde en ny hage, mindre, men med mer gräs i så det inte skulle gå någon nöd på dom båda.
Den hagen sprängde lånehästen gång på gång så det var bara att leta ny hage igen. Där tog gräset slut efter ett par veckor så då blev det ny hage igen. 4 hagar på en sommar, det är alldeles för många byten, jag vet, men åter igen, vad gör man inte för att allt bara ska fungera.


Missi på betet med lånehästen som bara rymde hela tiden.

En dag när vi var ute & red så började Missi markera på ett framben. Jag lät henne vila ett par veckor & sen var hon bra igen. Men bara ytterligare ett par veckor senare igen så värgade hon gå ut ur stallet efter påsadling. Hela Missi lutade sig åt ett håll så jag trodde hon skulle trilla ihop, hur läskigt som helst. Sadlade av henne & kontrollerade allt med rygg & ben men inget var fel.

Ett par dagar efter det så skulle Tove ut & rida henne. Allt gick bra till en början. Missi var lite extra tittig men inget som Tove tänkte speciellt mycket på just då. Rätt som det var så ställde Missi sig rakt upp, tappade balansen & tippade bakåt så Tove hamnade under.

Efter en förstörd Tove & en förstörd Missi så bestämde vi att hon bara skulle gå på promenader i grimskaft tills vi visste vad vi skulle göra. Vi bad en duktig ridinstruktör om hjälp till att känna & klämma. Hon sa precis som vi, Missi verkade inte ha ont någonstans & hon både såg & verkade pigg & fräch.


Missi när hon var som värst. Syns inte här att hon mådde jättedåligt men det märktes tydligt på hennes sätt.

Vetrinären då, ja dom sa som dom alltid brukar:
- Lika bra att du kommer in så vi får kontrollera benen på henne.

Men jag visste att det inte satt i benen. Det satt någon annanstans. Men var?

Missi började ställa sig på bakbenen även på promenaderna & jag var nära att ta ett beslut om att avliva henne. Hon hade börjat bli farlig för oss alla.

I precis samma veva så dök ett inlägg i ridklubbens gästbok upp. Det var en tjej som kunde kommunicera med hästar & till en bra mycket billigare peng än vad en vetrinär skulle kosta. Det fanns inte så mycket att förlora på att testa så jag ringde Caroline på en gång & fick en tid. Något jag absolut inte ångrar idag.


Här kommer ett utdrag ur det första samtalet Caroline hade med min Missi:

Har du ont?

·        Caroline får höra en ”inbunden” röst

·        Det känns bara upp och ned i huvudet

·        Jag vill bara kasta mig bort från allt

·        Ser en bild där hon får en jätte ful min, som att hon har migrän eller något liknande

·        Jag vill bara skrika rätt ut när något tar på mig ibland

·        Sedan pulserar det i huvudet

·        Matte känner mig bäst, därför visar jag saker för henne, ibland för mycket. Hon vet inte hur hon ska hantera det.

·        Caroline frågar om hon bara känner av huvudet: Det spränger i huvudet

·        Jag märker inte av något i resten av kroppen

·        Caroline känner av en stor tyngd i sitt eget huvud

·        Det har kommit och gått i ca ett halvår nu, ibörjan visste jag inte vad som hände, nu har jag försökt anpassa mig på något sätt

·        Jag vill vara glad, men jag klarar inte av det när huvudet är som en kropp i sig och resten av kroppen inte hänger med, eller vill vara i sin egen värld

·        Det känns som om någon trycker in något hårt under mina öron

·        Jag blir utmattad bara genom att prata om det


Min häst led alltså av depressioner, huvudvärk & vad jag kunde tyda, någon form av ångest. Inte konstigt att hon inte orkade ha oss på ryggen eller orkade vara trevlig & trygg. Inte hade någon vetrinär kunnat hjälpa henne ur allt det där.

Det blev bestämt att Missi skulle få healing som hjälp & att det var Caroline som skulle utföra den oxå. Så en vecka efter det här samtalet så hjälpte Caroline mig med att heala Missi. Det märktes en förändring direkt men jag fortsatte ändå med att låta Missi vara ifred. Hon fick sina timmar ute i hagen, god mat & ompyssling inne i stallet.
Det blev healing ytterligare en gång & även ett par pratstunder till för Missi under hösten som gick innan jag kände mig trygg i att hon mådde bra.

När jag sedan någon gång i januari äntligen sadlade min Missi igen så var hon lika pigg & glad som den dagen när jag köpte hem henne. Både hon & jag njöt!




Idag är Missi, som ni säkert alla vet, en stolt mamma till en liten busig Hurricane. Hon hoppar, galopperar & busar i hagen. Hon rids när vi känner för det & hon fullständigt njuter av sitt liv trots sjukdom & mugg i somras.



Allt detta, är utan tvekan, tack vare Caroline & hennes tjänster. Jag är inte säker på att Missi hade funnits i livet idag om det inte vore för Caroline.

Så ett STORT TACK till dig Caroline för allt du har gjort för oss.

För att hitta Caroline så behöver ni bara titta in på hennes hemsida som finns här.

Ge henne en chans att prata med ditt djur om du inte vet vad som händer eller bara är nyfiken på att lära känna din fyrfotade vän lite bättre.





Hoppas att du har fått veta allt behöver för att ta kontakt med Caroline, Sandra. Undrar du något mer så får du gärna fråga. Vill du maila så går det oxå jättebra.


Internetkrångel...



Igår strulade internetuppkopplingen rejält här hemma. Typiskt eftersom jag verkligen behövde datan just då till att beställa tågbiljetter. Vill man ha billiga sådana måste man vara ute i god tid.
Idag fick jag det äntligen gjort efter många om & men, dessutom till samma pris som jag hade kollat upp. Perfekt! Så nu skickas det många STORA, LÅNGA & VARMA KRAMAR till min mamma & pappa som tack för hjälpen ♥



Idag blev det en tur på hästryggen i det härliga höstvädret. Ja, faktiskt så gillar jag hösten trots kylan MEN, jag gillar INTE att VINTERN närmar sig med stormsteg.
Hästarna verkar oxå gilla höstvädret. Temperaturen är alldeles lagom & luften är frisk att andas in. Cane tyckte däremot att träden lät lite väl mycket när det blåste till i trädkronorna & mitt i allt ljud så trillade det även ner små gula, röda & oranga löv, mycket som kan bli läskigt när man bara är en liten kille. Men oj så nyttigt säger matte.




Jo men förresten, jag har ju glömt att skriva hur det är med min Missi nu för tiden. Kan meddela att nästan all mugg är borta från hennes bakben. ( Mugg, för er som inte minns, är en svampliknande bakterie som sätter sig på benen på hästar & som är väldigt svår att få bort. En del hästar måste tas bort, andra blir halta. ) Det är ytterst lite kvar & jag har en känsla av att den är kronisk så lite kommer det nog alltid att finnas på hennes ben.

Vi har kämpat länge & mycket med att få bukt på den här muggen. Vi har provat huskurer, tips, vetrinärmedicin & råd från apotek.
Det slutade med att vi tog lite av allt det vi tyckte lät bra & gav oss F*N på att det skulle fungera. Efter många flaskor Alcogel, alsolsprit, väteperoxid & efter ex antal tuber med Inotyolsalva & zinkpasta, samt bakteriedödande schampoo & 1000 tårar mellan hopp & förtvivlan så klarade vi det som det ser ut nu.

Är det någon som har problem med mugg eller bara vill veta ändå på hur man kan göra för att få bort mugg på hästars ben så skriv till mig. Lyckades vi få bort Missis mugg så finns det hopp för alla andra svårbehandlade hästar oxå.



Missis mugg på ena bakbenet efter mer än halva behandlingstiden. Från början saknades det ännu mer päls & benet hade fullt av öppna sår där det på fotot är gult. Nu finns det bara en ytterst liten spricka i huden i vecket kvar.


Sommarvärme? Jatack!



Vilken härlig dag det har varit, nästan sommarvärme ute. Det kan man inte tro att det ska bli under dagen när man får skrapa bilrutorna på mornarna.

När det är så fint väder ute så gäller det att passa på, Det blev bus med hästarna i hagen, Oskarklippning & långpromenad med hundarna.
Sex timmar av frisk luft, en timme på ryggen i soffan med en katt i famnen som snarkade ikapp med mig för att därefter grilla kyckling i höstkvällen.

Nä jag tror faktiskt inte att dagen kunde ha blivit bättre idag. Nu tänker jag avsluta kvällen med mys med flickvännen i soffan framför teven.

Imorgon är det tidig morgon, simskola för båda barnen väntar.
 

RSS 2.0